Pappa Kalle

KMahler

Min far hette Karl Mäler och var född 1893, som tredje barnet i en syskonskara som så småningom skulle bestå av elva barn.

Pappan, Markus Mähler från Degersjöberg, var arrendator och skogsarbetare och mamman hette Maria Westman och kom från Omsjö.

När pappa föddes bodde familjen i ett nybygge i skogsbyn Svanåsen, men man flyttade två år senare till en enslig arrenderad gård i Degersjöberg. Det fanns ingen körbar sommarväg dit och närmsta granne bodde 2,5 km därifrån. Maria födde de elva barnen utan hjälp av andra än någon grannfru, aldrig av någon barnmorska. Pappan låg ute på skogsarbete många veckor i sträck. Han började läsa tidigt, redan i treårsåldern enligt föräldrarna, i början från enkla texter på packlårar och liknande, senare från dagstidningar som klistrats upp som tapeter på väggarna, så som var vanligt i den tidens fattig-Sverige.

Läsning för flera år fick han sedan hans far ropat in en låda med böcker och tidskrifter på en auktion.

Hans skolgång inskränkte sig till några månader då och då, totalt ett drygt läsår. Tidigt började pappa Kalle intressera sig för politiska frågor och i november 1911 var pappa med och bildade Skogsbergs socialdemokratiska ungdomsklubb. Det fanns ingen ort med namnet Skogsberg, medlemmarna kom från spridda torp och småbruk i skog och berg, och man hittade tillsammans på ett namn som skulle passa dem alla. Den dagen höll pappa sitt första politiska föredrag, då var han 18 år. Han insåg snart att han måste skaffa sig bättre kunskaper och lära sig behandla det svenska språket bättre, men saknade ju pengar. Tack vare en välvillig vän till familjen fick han möjlighet att gå en sexmånaderskurs på Hola.

Det var på Hola han alltså övade upp sin förmåga att skriva, men redan 1912 hade han börjat medverka i Nya Norrland, både med korta notiser, rena nyhetsartiklar och med skildringar från arbetslivet, bygdebrev och polemik. åtskilliga av hans artiklar placerades på ledarspalt. Men han skrev också i andra tidningar, bl a i Örnsköldsvik Allehanda.

1916 blev han fast anställd som redaktör på Nya Norrland där han stannade i fyra år, för att sedan göra några kortare gästspel i Umeå och Luleå, och arbeta ett antal år i Stockholm, på Folkets Dagblad Politiken och Den Nya Politiken, för att slutligen 1926 komma tillbaka till Nya Norrland, nu som chefredaktör.

I drygt 20 år var han kommunalpolitiker, satt i en massa styrelser och nämnder, kom in i andra kammaren 1936, där han var ledamot till 1947. Det innebar att vi vissa tider såg mycket litet av honom.

De sista åren före pensioneringen tjänstgjorde han på Socialdemokratiska partistyrelsens informationsavdelning, som redaktör för den nystartade tidningen Odlaren och som medarbetare i Aktuellt i politiken. Han gick i pension 1959. Han började skriva ner sina minnen från barndomen och ungdomen men tyvärr kom ålderskrämporna ganska omgående, och han avled 1963.
Ulla Freidh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>