Anställningskontrakt

Den första av Mählersläkten i Sverige var Carl Friedrich Christian Mähler. Han kom 1749 från Danmark upp till Sollefteå bruk tillsammans med hustru och barn. Ursprungligen var Carl Friedrich Christian från Tyskland. I Danmark hade han tillsammans med Johann Angermund fått kontakt med Jonas Alström (senare adlad under namnet Alströmer). Alströmer var gift med en syster till Johan Clason som vid tidpunkten var ägare till Sollefteå och Graninge bruk. Johan Clason behövde nya smeder som kunde göra bättre stål än vad de tidigare lyckats tillverka på bruken i Sollefteå och Graninge. Därför blev Johan eld och lågor när han fick höra talas om Mähler och Angermund. Med hjälp av staten som bekostade smedernas resa upp till Ångermanland fick de anställningar vid var sitt bruk, Angermund vid Graninge bruk och Mähler vid Sollefteå bruk. Efter ett prövotid undertecknades ett anställningskontrakt parterna emellan år 1750.

Nedan följer en avskrift av Carl Friedrich Christians kontrakt som är hämtat ur boken Sollefteå bruk och Bollsta masugn av E. Per Söderlind.

Emellan undertecknade är följande kontrakt slutet:

l) Mäster Carl Friedrich Christian Mähler antages härmedelst till stålsmed vid Sollefteå bruk för dess livstid att där omgarva, övervälla och uträcka sådant råstål, som mäster Johannes Angermund eller dess efterträdare vid Graninge bruk tillverkar, och efter det sätt, som uti Remschedt vid Solingen brukas, sortera detsamma till så många slag, som stålets grund medgiver och där pläga tillverkas, bestående efter dess eget uppgivande i följande, nämligen
1) Fjäderstål
2) Fatstål
3) Karmenstål
4) Instrumentstål
5) Filstål
6) Hammarstål
7) Städstål
8) Stångstål
9) Stämpelstål
10) Knivstål
11) Liestål
12) Bil-eller yxstål och
13) Klingstål
vilka han ej allenast uti fullkomlig godhet vart i sin sort tillverka skall, utan ock märka med sådana stämplar, som honom från tid till tid skall befallt bliva, skolandes han ock i sorternas tillverkande vara förbunden, att så nära som möjligt är rätta sig efter de order som därom gives.
2) Skall mäster Mähler vara skyldig att antaga, löna och uti sin konst troligt undervisa en lärgosse och om den dör, innan han utlärt, antaga en annan i dess ställe till lika trohets undervisande, kommandes sådana lärgossar att av brukets ägare utses och tillsättas, då de sedan hos honom skola arbeta, emot det han dem så undervisar, att de inom några år skola grundligen förstå alla. de stycken, som till denna dess profession höra.
3) Skulle smidet genom vattenbrist eller på annat sätt utom hans förvållande komma någon gång att studsa, dock vådliga händelser och olyckor samt nödig tid till verkens reparationer undantagna, skall han få göra annat arbete, som han förstår och bruket gagnar, varmed han födan förtjäna kan.
4) Sina verktyg och redskap skall han ock vara skyldig att själv med sina gossar göra och vidmakthålla, dock så att bruket består materialier och hjälp, om den skulle behövas, jämväl de stora reparationer, vilka så därpå som på själva hammarbyggnaden förefalla, såsom ock nödvändig hammarsmörja efter vanligheten.
5) Däremot och där mäster Mähler troligt och väl fullgör det som här förut är omrört, skall man hava att åtnjuta tjugu daler kopparmynt för varje skeppund rått stål, som han upparbetar till de förutnämnda sorter, stämplade på sätt som beskrivet är, tillräknandes ifrån d. l november innevarande år, och för den tid han förut varit vid bruket, skall han bekomma lön efter ett tusende åtta hundrade daler kopparmynt om året och lärgossen på brukets bekostnad underhållas, så ofta och länge den arbetat.
6) För lärgossarnas fullkomliga tillärande i dess vetenskap skall han få i ett för allt niohundrade daler kopparmynt, nämligen hälften så snart den antages och den andra hälften, när densamma kan såsom en fullkomlig stålräckare göra sitt arbete.
7) Så skall honom ock bestås fria husrum, nämligen stuva och kammare med kök och kallt rum, källare och fähus såsom ock äng och betesmark för 1 ko och 2 getter, en kryddgård och fri vedbrand, allenast han själv drager försorg om vedens huggande, samlande och framförande och ej fäller någon förbjuden skog jämväl.
8) Skall han med sin hustru hållas fri för alla kronoutskylder och om hans arbete i stålhammaren, på sätt som förut beskrivit är, komme att studsa och han ej har eget arbete att sköta utan vill tjäna bruket med annat arbete, som han förstår och för bruket nyttigt är, skall han få betalning därför efter vikt eller stycketal, allt efter som överenskommas kan men eljest tre daler kopparmynt om dagen, där ej arbete för honom gives.
9) Som han ingen räkning gör för kol och stål, så åligger honom ock att efter bästa förstånd och flit därmed redligen umgå, så att kol och stål ej i oträngt mål bortbrännes, och varder alldeles förbjuden att utom bruksbetjäntens vetskap och lov sälja, bortgiva eller utlåna något rå- eller uträckt stål till vem det ock vara må inom eller utom bruket. Så åligger det honom ock att hava ett vakande öga på drängarna och gossarna, att de ej heller måge sådant göra, och där han brister häruti eller i det övriga, som förut omrört är, undgår han icke ansvar.
10) Där Gud skulle kalla honom hädan, innan dess hustru dör, skall där så behöves sådan försorg dragas om henne på brukets bekostnad, att hon ingen nöd lida må sammaledes för barnen, tills de själva kunna förtjäna födan, allenast moder och barn hjälpa till med sådant arbete, som de kunna och förmå. Dock så att mäster Mähler aldrig må ifrån dess hammare flyttas.
11) Till yttermera visso och att vad å ömse sidor göras skall må vara en förbindelse på vardera kontrahenten, hava bägge detta med egna händer underskrivit uti vittnens närvaro, som skedde uti Sollefteå d. 9 december 1750 och i Stockholm d. 20 december 1750.

På egna och våra övriga medägares vägnar
Joh. Clason                                             Isaac Clason

Såsom vittne

P. Lögdahl                                  C. F. Christian Mähler
Jan Jonsson i Trästa, nämndeman

This entry was posted in Historia. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>