Släktträff 2011

Den 9 juli 2011 var det släktträff i Mählers släktförening. Denna gång hölls släktträffen på Nipans restaurang i Sollefteå, gamla T3-området. Ungefär 50 personer kom till släktträffen.

Först hälsade Carl-Erik Mähler alla välkomna till släktträffen, därefter spelade Resele spelmän låtar från trakten av Resele och andra kända låtar.

Därefter åt vi lunch på Nipans restaurang. Efter lunchen fortsatte vi med släktmöte. Rolf Nilsson blev mötets ordförande och Mariann Dahlberg sekreterare. Mötet bestämde att Släktföreningen skulle undersöka möjligheten att anordna nästa släktträff i södra eller mellersta Sverige, där många av föreningens medlemmar bor. Ett förslag som kom upp var Mariefred.

Efter släktmötet fanns möjlighet att besöka textilarkivet och/eller Mählers smedjan.

Det var en mycket trevlig dag och vi ser fram emot nästa släktträff om tre år.

Släktträff_2011_5 Släktträff_2011_4 Släktträff_2011_3 Släktträff_2011_2 Släktträff_2011_1

Posted in Släktträff | Leave a comment

En hockeyspelare i släkten

Per Svartvadet som spelar i MoDo just nu härstammar från Mähler-släkten på sin morfars sida. Det är sju generationer tillbaka på hans släktträd som man hittar namnet Mähler. Hans morfars morfars mormors far var nämligen Mikael Mähler som var född 1763 i Sollefteå sn. Mikael var sonson till den förste Mähler som inflyttade 1748 till Sollefteå sn.

Posted in Släktingar | Leave a comment

C. J. Mählers Smidesverkstad

Jag fick för någon vecka sedan en bild av en faktura som C. J. Mählers Smidesverkstad skickat till Mångmanåns Flottningsförening. Den är daterad Resele kyrkby den 13 juni 1929. Fakturan innehöll följande poster:

5 maj: 7 st Stenborrar vässade á 15 öre, summa 1 krona 5 öre
21 maj: 8 st Stenborr väss. á 15 öre, summa 1 krona 20 öre
21 maj: 50 st Båtshakar á 70 öre, summa 35 kronor
28 maj: 3 st Båtshakar á 70 öre, summa 2 kronor 10 öre

Summan var totalt 39 kronor och 35 öre.

Fakturan är sedan kvitterad av C. J. Mähler.

Vem var denne C. J. Mähler? Kan det vara Karl Johan Mähler, född 1876 i Norrtannflo, som har skrivit denna faktura? Han var son till Johan Olof Mähler och Brita Lisa Johansdotter.

Tack Harriet Boman för kopian på fakturan.

CJMählers_smidesverkstad

Posted in Historia | Leave a comment

Vårstädning vid Smedjan

I kväll var det den traditionella vårstädningen vid Mählers smedjan. Vi var omkring tio personer som krattade och röjde upp lite intill smedjan, därefter blev det styrelsemöte med fika. Fokus på mötet låg bl.a. på den kommande kulturdagen som ska hållas vid smedjan. Denna dag är planerad till den 3 juli klockan 11:00–14:00. Vi återkommer inom kort med program, men förhoppningen är att kunna ha en smed i aktion denna dag.Värstädning_2010

Posted in Smedjan | Leave a comment

Hitta släkten i Amerika

VictorBernardMaler_foto

Jag använder hemsidan http://www.ancestry.se väldigt mycket när jag söker efter personer som emigrerat främst till USA, men även till Canada. Varje gång man söker där tycker jag man hittar nya databaser, nya uppgifter och får upp nya spår. Jag har hittat mycket uppgifter om emigranter från Ådals-Liden på denna hemsida, men tyvärr krävs det abonnemang för att kunna söka i databaserna.
I går kväll (läs 28 mars 2009) eller snarare natt blev jag sittande vid datorn och sökte fritt efter personer. Hittade då en databas som innehöll utskrivna pass mellan 1795-1925 i USA. I denna databas hittade jag två pass som var utskrivna till personer som hade koppling till Ådals-Liden. Dels var det Victor Berner Maler, född 1892 i Ådals-Liden, dels Hannah Dahl (född Mähler också), f. 1887 i Resele. Passet för Victor Berner var utfärdat den 19 november 1924 och det stod antecknat att passet skulle användas för att besöka släktingar i Sverige och i Norge. Det fanns även många flera spännande uppgifter i passet. Han hade anlänt till USA den 29 september 1914 ifrån Penticton, British Columbia, Kanada och hade därefter bott i Minnesota och North Dakota. Vid tillfället för passets utfärdande var han bosatt i Bisbee, North Dakota, där han var smed. Det berättar också att han var 5 fot och 5½tum lång, hög panna, blå ögon, rak näsa, munnen var medium (vad det kan innebära?), runda kinder, ljusbrunt hår, ljus hy och ovalt ansikte. Han hade även ett ärr vid andra leden på vänstra tummen. I passet fanns också både fotografi på Victor Berner och hans egenhändiga namnteckning. Fotografiet är inte så bra eftersom det troligtvis är skannat ifrån en mikrofilm.

Jag ska forska vidare och se om jag hittar några mera uppgifter om hans resa tillbaka till Sverige och Norge.

VictorBernardMaler_signatur

Uppdatering: Victor Berner Maler återvände redan i februari 1925 till USA. Han anlände till hamnen i New York den 24 februari med skeppet Drottningholm. Skeppet hade avrest tio dagar tidigare ifrån Göteborg. Söker man i passagerarlistorna verkar det vara omkring 850 personer som åkte med båten denna resa. Hittade även honom i census 1920 i Bisbee, Towner county. Han var då gift med Martha, f. omkring 1900 i Norge. Detta förklarar varför han skulle besöka släktingar i Norge också. De finns även med i census 1930 på samma ort. Då har familjen vuxit med fyra barn, två döttrar och två söner. Han dog den 14 februari 1955 i San Bernardino county, Kalifornien.

Posted in Historia | Leave a comment

En bouppteckning berättar

Hämtat ur Smedjan Nr 2 – 2002-12-10

Den 4 maj 1799 förrättades bouppteckning efter Anna Markusdotter på Sollefteå bruk. Hon hade dött några månader tidigare i barnsäng då hon skulle föda sitt sjunde barn tillsammans med mästersmeden Karl Vilhelm Mähler. Anna var född 1762 och var då endast 36 år då hon avled.
I bouppteckningen skulle allt som fanns i hemmet vid den avlidnes bortgång antecknas och värderas. Äldre bouppteckningar är mycket detaljerade och av mycket stort historiskt värde.
Låt oss titta lite på Annas bouppteckning och se vad vi kan hitta av intresse där. Bland porslin återfinns fyra flata tallrikar, varav två är söndriga och hoplimmade. Man hade även en flaska och ett brännvinsglas av kristall eller crystall som det står i bouppteckningen. En kista med lås och smide finns upptagen till 40 skilling. Den sak som är högst värderad i hela bouppteckningen är en blå klädesrock som förmodligen Karl Vilhelm har använt. Den är värderad till 6 riksdaler. Bland Annas kläder återfinns t.ex. en blåröd päls (l riksdal 24 skilling) och en kamlottkjol (2 riksdaler, 32 skilling). Karl Vilhelms gångkläder var värderade till 18 riksdaler, 22 skilling och Annas gångkläder till 17 riksdaler, 6 skilling. Tre böcker finns upptagna i bouppteckningen, en bibel, en gammal psalmbok och en bok med biblisk historia. Slutligen var deras kreatur upptagna. De hade två kor som kallades för Granlåt (12 år gammal) och Lycka (4 år gammal). Koma värderades till 4 riksdaler vardera. Sedan hade de en get och en risbit (bock).
Totalt var alla saker i bouppteckningen värderade till 58 riksdaler 40 skilling, 6 runstycken. Dock hade Anna och Karl Vilhelm skulder till Sollefteå bruk för 158 riksdaler och 2 skilling, därtill kostnad för denna inventering och de fattigas andel. Underskottet i bouppteckningen blev slutligen 99 riksdaler, 17 skilling och l runstycke.
Bouppteckningen är undertecknad av Joh. Gröndahl och Eric Nilsson i Hågesta.
Detta var en kort sammanfattning av Annas bouppteckning, men mycket mera finns att läsa i denna och andra bouppteckningar inom släkten Mähler.
Magnus Johansson, Kramfors

Posted in Historia | Leave a comment

Anställningskontrakt

Den första av Mählersläkten i Sverige var Carl Friedrich Christian Mähler. Han kom 1749 från Danmark upp till Sollefteå bruk tillsammans med hustru och barn. Ursprungligen var Carl Friedrich Christian från Tyskland. I Danmark hade han tillsammans med Johann Angermund fått kontakt med Jonas Alström (senare adlad under namnet Alströmer). Alströmer var gift med en syster till Johan Clason som vid tidpunkten var ägare till Sollefteå och Graninge bruk. Johan Clason behövde nya smeder som kunde göra bättre stål än vad de tidigare lyckats tillverka på bruken i Sollefteå och Graninge. Därför blev Johan eld och lågor när han fick höra talas om Mähler och Angermund. Med hjälp av staten som bekostade smedernas resa upp till Ångermanland fick de anställningar vid var sitt bruk, Angermund vid Graninge bruk och Mähler vid Sollefteå bruk. Efter ett prövotid undertecknades ett anställningskontrakt parterna emellan år 1750.

Nedan följer en avskrift av Carl Friedrich Christians kontrakt som är hämtat ur boken Sollefteå bruk och Bollsta masugn av E. Per Söderlind.

Emellan undertecknade är följande kontrakt slutet:

l) Mäster Carl Friedrich Christian Mähler antages härmedelst till stålsmed vid Sollefteå bruk för dess livstid att där omgarva, övervälla och uträcka sådant råstål, som mäster Johannes Angermund eller dess efterträdare vid Graninge bruk tillverkar, och efter det sätt, som uti Remschedt vid Solingen brukas, sortera detsamma till så många slag, som stålets grund medgiver och där pläga tillverkas, bestående efter dess eget uppgivande i följande, nämligen
1) Fjäderstål
2) Fatstål
3) Karmenstål
4) Instrumentstål
5) Filstål
6) Hammarstål
7) Städstål
8) Stångstål
9) Stämpelstål
10) Knivstål
11) Liestål
12) Bil-eller yxstål och
13) Klingstål
vilka han ej allenast uti fullkomlig godhet vart i sin sort tillverka skall, utan ock märka med sådana stämplar, som honom från tid till tid skall befallt bliva, skolandes han ock i sorternas tillverkande vara förbunden, att så nära som möjligt är rätta sig efter de order som därom gives.
2) Skall mäster Mähler vara skyldig att antaga, löna och uti sin konst troligt undervisa en lärgosse och om den dör, innan han utlärt, antaga en annan i dess ställe till lika trohets undervisande, kommandes sådana lärgossar att av brukets ägare utses och tillsättas, då de sedan hos honom skola arbeta, emot det han dem så undervisar, att de inom några år skola grundligen förstå alla. de stycken, som till denna dess profession höra.
3) Skulle smidet genom vattenbrist eller på annat sätt utom hans förvållande komma någon gång att studsa, dock vådliga händelser och olyckor samt nödig tid till verkens reparationer undantagna, skall han få göra annat arbete, som han förstår och bruket gagnar, varmed han födan förtjäna kan.
4) Sina verktyg och redskap skall han ock vara skyldig att själv med sina gossar göra och vidmakthålla, dock så att bruket består materialier och hjälp, om den skulle behövas, jämväl de stora reparationer, vilka så därpå som på själva hammarbyggnaden förefalla, såsom ock nödvändig hammarsmörja efter vanligheten.
5) Däremot och där mäster Mähler troligt och väl fullgör det som här förut är omrört, skall man hava att åtnjuta tjugu daler kopparmynt för varje skeppund rått stål, som han upparbetar till de förutnämnda sorter, stämplade på sätt som beskrivet är, tillräknandes ifrån d. l november innevarande år, och för den tid han förut varit vid bruket, skall han bekomma lön efter ett tusende åtta hundrade daler kopparmynt om året och lärgossen på brukets bekostnad underhållas, så ofta och länge den arbetat.
6) För lärgossarnas fullkomliga tillärande i dess vetenskap skall han få i ett för allt niohundrade daler kopparmynt, nämligen hälften så snart den antages och den andra hälften, när densamma kan såsom en fullkomlig stålräckare göra sitt arbete.
7) Så skall honom ock bestås fria husrum, nämligen stuva och kammare med kök och kallt rum, källare och fähus såsom ock äng och betesmark för 1 ko och 2 getter, en kryddgård och fri vedbrand, allenast han själv drager försorg om vedens huggande, samlande och framförande och ej fäller någon förbjuden skog jämväl.
8) Skall han med sin hustru hållas fri för alla kronoutskylder och om hans arbete i stålhammaren, på sätt som förut beskrivit är, komme att studsa och han ej har eget arbete att sköta utan vill tjäna bruket med annat arbete, som han förstår och för bruket nyttigt är, skall han få betalning därför efter vikt eller stycketal, allt efter som överenskommas kan men eljest tre daler kopparmynt om dagen, där ej arbete för honom gives.
9) Som han ingen räkning gör för kol och stål, så åligger honom ock att efter bästa förstånd och flit därmed redligen umgå, så att kol och stål ej i oträngt mål bortbrännes, och varder alldeles förbjuden att utom bruksbetjäntens vetskap och lov sälja, bortgiva eller utlåna något rå- eller uträckt stål till vem det ock vara må inom eller utom bruket. Så åligger det honom ock att hava ett vakande öga på drängarna och gossarna, att de ej heller måge sådant göra, och där han brister häruti eller i det övriga, som förut omrört är, undgår han icke ansvar.
10) Där Gud skulle kalla honom hädan, innan dess hustru dör, skall där så behöves sådan försorg dragas om henne på brukets bekostnad, att hon ingen nöd lida må sammaledes för barnen, tills de själva kunna förtjäna födan, allenast moder och barn hjälpa till med sådant arbete, som de kunna och förmå. Dock så att mäster Mähler aldrig må ifrån dess hammare flyttas.
11) Till yttermera visso och att vad å ömse sidor göras skall må vara en förbindelse på vardera kontrahenten, hava bägge detta med egna händer underskrivit uti vittnens närvaro, som skedde uti Sollefteå d. 9 december 1750 och i Stockholm d. 20 december 1750.

På egna och våra övriga medägares vägnar
Joh. Clason                                             Isaac Clason

Såsom vittne

P. Lögdahl                                  C. F. Christian Mähler
Jan Jonsson i Trästa, nämndeman

Posted in Historia | Leave a comment

Mähler-bloggen

Idag på styrelsemötet i Mähler släktförening bestämdes att föreningen ska skapa en blogg där olika saker rörande Mähler-släkten kan berättas. Det kan vara gamla berättelser, fotografier, aktuella aktiviteter i föreningen t.ex.

Vi tar tacksamt emot förslag på blogg-inlägg från alla intresserade. De kan skickas till Magnus Johansson på adressen magnusjohansson[snabel-a]adals-liden.net. Vi kan också dela ut inloggningar de de som är intresserade av att själva skriva blogg-inlägg.

Välkommen!

Posted in Uncategorized | Leave a comment